Först och främst gäller det att se till att båten uppfyller de krav som ställs innan denna inhandlas hos till exempel Ryds båtar, för att nämna en båtförsäljare. Är båten tänkt att användas vid fiske? Ska det vara möjligt att övernatta i den? Ska hela familjen få plats? Eller ska den rentav vara snabb? Det gäller att noga reflektera över frågor som dessa eftersom en båt kostar en del. När detta är gjort kommer turen till sjöreglerna. Det finns teoretiska kurser i både navigering och sjösäkerhet som klaras av på ett par dagar. Sjökort brukar användas på havet och större insjöar men även på kanaler.
En karta för navigering
Ett sjökort är en karta som anger hydrografiska uppgifter såsom bland annat djup och bottenbeskaffenhet. Det innehåller också nautiska uppgifter som fyrar och farleder. Där finns även topografi med bland annat flygfotoutdrag och bebyggelse. Slutligen finns en geodetisk information som visar gradnät. I Sverige är det Sjöfartsmyndigheten som framställer de svenska sjökorten. Dessa uppdateras årligen och meddelar också eventuella fel eller tillägg. Sjökort för fritidsbruk bör bytas vart femte år. Det finns även digitala sjökort som fungerar med GPS. Dock finns det alltid en risk med digital teknik varför sjökort på papper är en god backup.
Att läsa rätt
Sjökort är ingen exakt vetenskap och avbildar därför inte heller verkligheten exakt. Därför är det viktigt att läsa sjökortet rätt. En mycket bra regel är dock att alltid ha god marginal till sjökortens grund. En annan är att undvika sjökortets mörkblå markeringar. Det är även viktigt att navigera efter bästa skala. Sjökort av papper har en grön markering där gränsen till en annan skala går. På Sjöfartsverkets publikation kort 1, som det numera heter, finns förklaringar till de symboler som används på sjökortet. Dessa är i stort internationella. Här finns sjömärken, olika slags fyrar och diverse beteckningar som är bra att känna till. Till exempel sjövägmärken om exempelvis tillåten hastighet.